Återinvigning av Haga Norra gångbro och parkens skulpturutsmyckning 2015

Återinvigningen av Haga Norra gångbro och parkens skulpturutsmyckning ägde rum den 30 maj 2015. Fyra bronssfärer och en stor urna, ursprungligen installerade av konstnären Sivert 1993–1995, hade stulits och annat hade vandaliserats med klotter.
Solna stad beställde en rekonstruktion och återinstallation med förstärkta säkerhetsåtgärder, inklusive betongfyllning, DNA-märkning och varningschips.
Ceremonin hölls i samband med 25-årsjubileet för Haga-Brunnsvikens vänner och 20-årsjubileet för Kungliga nationalstadsparken.

BAKGRUND
På vars sida om Haga Norra gångbro fanns tidigare två bronsklot. Alla fyra bronskloten stals. Ute i parken, vid ett minnesmärke över Sergel, lyftes även den stora urnan bort. Med tanke på vikterna i dessa skulpturer måste denna stöld ha varit noggrant planerad och ha skett med hjälp av lyftdon och lastbil.
Solna stad beslutade att återställa objekten till likadana. Produktionen av dem gjordes med hjälp av Ulf Ferrius och de gjöts av Skånska Klock- & Konstgjuteriet AB i Hammenhög.
För att undvika och försvåra en ny stöld gjordes de om, fylldes med betong samt ”DNA-märktes” och fick ”varningschips” som i sig aktiveras om någon försöker förflytta eller stjäla dem.
Själva återställningsarbetet och förankringen utfördes noggrant med hjälp av Ulfs expertis.

Efter färdigställandet firades återupprättandet av den konstnärliga gestaltningen tillsammans med Solna stads hängivna medarbetare.
Sivert fick, på uppdrag av Statens konstråd och Vägverket, uppgiften att gestalta gångbron över E4:an och två anslutande entréplatser vid Haga Norra mot det som populärt brukar kallas Hagaparken 1993–95.
På denna sidas galleri kan du se dokumentation över återställningen och montering av kloten och urnan.
Sivert hade valt gjutna porträttmedaljonger på fyra av de siluetturnor som kantade övergångsbron.

Dessa var ur historien hämtade betydelsefulla personligheter som har förknippats med Hagaparken.
Det var poeten Carl Michael Bellman med texten till sin epistel N:o 64, "Fjäriln vingad syns på Haga".

"Fjäriln vingad syns på Haga, mellan dimmors frost och dun,
Sig sitt gröna skjul tillaga, och i blomman, sin paulun;
Minsta kräk i kärr och syra, nyss av solens värma väckt,
Till en ny högtidlig yra eldas vid sefirens fläkt."

Den andra är Louis Jean Desprez (1743–1804), en fransk arkitekt, målare och scenograf som värvades till Sverige av Gustav III år 1784. Han kom att bli kungens förste arkitekt och formade tidsepokens estetik genom storslagna teaterdekorationer, arkitekturritningar och kopparstick.

Den tredje är Fredrik Magnus Piper (1746–1824), som var en av sin tids främsta landskapsarkitekter och den förste utbildade trädgårdsarkitekten i Sverige. Han utsågs av Gustav III till planarkitekt och intendent för den kungliga lustparken – Haga. Under åren 1773–1780 fick han sin utbildning i Frankrike, Italien och England. Han planerade även den engelska parken vid Drottningholms slott 1781–1810 samt Bellevueparken i Stockholm (norr om Brunnsviken och i söder om Cedersdalsgatan och Wenner-Gren Center). 1786 uppfördes den "Turkiska kiosken" efter hans ritningar i Hagaparken.

Den fjärde längs Hagabron är naturligtvis Gustav III (1746–1792). Han revolutionerade det svenska kulturlivet genom att grunda flera av landets mest prestigefyllda institutioner. Han införde en franskinspirerad guldålder för teater, litteratur och konst. Kungen agerade själv som dramatiker och mecenat, vilket gjorde att det svenska kulturlivet integrerades i den europeiska upplysningens finrum.
Kungen lämnade flera bestående avtryck i den svenska kulturen: 1786 grundade han, efter mönster av den franska akademien, "Den Svenska Akademien" med syfte att vårda det svenska språket och dess litteratur. 1773 Kungliga Operan, 1771 den Musikaliska Akademien och Vitterhetsakademien, och gynnade starkt Konstakademien (där Sivert själv blev invald som ledamot 1974 som representant för konstnärerna).
/JÖ