Garnisonen, Stockholm, 1972

Sivert fick i uppdrag att konstnärligt gestalta de fyra innergårdarna, även kallade takgårdarna, i Karlahuset i kvarteret Garnisonen. Arbetet genomfördes tillsammans med konstnärerna Heinz Müllner, Hannes Karlewski och Hans Winberg.

Kvarteret Garnisonen på Östermalm i Stockholm är ett stort kontors- och fastighetskomplex, beläget mellan Karlaplan och Radiohuset. Det omfattar adresserna Karlavägen 96–112, Oxenstiernsgatan 15, Linnégatan 87–89 och Banérgatan 16–30. De olika delarna av kvarteret har uppförts under flera perioder: 1886, 1963, då FOA-huset tillkom, och 1972, då det så kallade Karlahuset stod färdigt. Med en tomtareal på cirka 84 000 kvadratmeter är Garnisonen ett av Stockholms större sammanhängande kontorsområden och ägs i dag av Vasakronan.

Vasakronan beskriver i sin presentation av konsten i kvarteret Garnisonen området som en konstupplevelse utöver det vanliga. Här finns konst från olika perioder, placerad både inomhus och i kvarterets inre och yttre gårdssystem. De omfattande konstprogram som togs fram, framför allt för Karlahuset, har gjort Garnisonen till en betydelsefull representant för den svenska offentliga konsten.

Karlahuset ritades av arkitekten Tage Hertzell och stod färdigt i början av 1970-talet, en period då diskussionen om den offentliga konstens roll i arkitekturen hade intensifierats. Konsten kom att betraktas som en viktig del av den offentliga miljön och integrerades i allt större utsträckning i byggnadernas arkitektur.

På uppdrag av dåvarande Kungliga Byggnadsstyrelsen och Statens konstråd tog konstnären Gösta Wallmark fram ett omfattande konstprogram för byggnaden. Resultatet blev ett stort antal tidstypiska verk, där nya material och tekniker – bland annat plast och blankpolerad metall – prövades. Wallmark skapade själv bland annat Gul vägg, en stor väggestaltning som avslutar en av huskropparna även interiört.

De fyra takgårdarna
I de fyra innergårdarna i Karlahuset skapade Sivert tillsammans med Heinz Müllner, Hannes Karlewski och Hans Winberg fyra stiliserade barockträdgårdar. Genom att använda växtlighet, form och arkitektoniska element skapades gårdsrum som för tankarna till historiska barockträdgårdar, men samtidigt är tydligt präglade av 1970-talets konstnärliga och arkitektoniska idéer.

Gårdarna är utformade för att vara gröna året runt och fungerar som konstnärliga rum integrerade i byggnadens arkitektur. Till skillnad från traditionell offentlig skulptur är verket inte en enskild fristående gestaltning, utan en miljö där växtlighet, arkitektur och konst samverkar.

De fyra gårdarna har kommit att betraktas som ett viktigt exempel på den offentliga konsten från 1970-talet. Deras placering gör också att konstupplevelsen till stor del är knuten till byggnadens interiör. Gårdarna kan i princip bäst upplevas från de omgivande kontorsfönstren, där de framträder som gröna konstnärliga rum mitt i det stora kontorskomplexet.

Siverts medverkan i Garnisonen visar därmed en sida av hans konstnärskap där skulpturen inte nödvändigtvis uppträder som ett avgränsat objekt. I stället blir hela rummet – arkitekturen, växtligheten, materialen och betraktarens rörelse – en del av den konstnärliga gestaltningen.