"Källan" med obelisk, Bonnierhuset, atrium, Torsgatan 21, Stockholm, 1995, 2024

"Källan" med obelisk i Bonnierhusets atrium, Torsgatan 21, Stockholm (1995, 2024).
Bonniers fastigheter beställde denna installation av Sivert att bli permanent i det atrium som uppstod i mellanrummet när man byggde till Bonniers konsthall.
2021 beslutades det att en renovering av "Källan" skulle göras eftersom vattenskador hade upptäckts. 2023 genomfördes detta och neonbelysningen ersattes med LED-belysning.

En obelisk symboliserar framför allt solen, gudomlig närvaro, evigt liv och odödlighet. Den höga, avsmalnande formen som avslutas med en spets (en så kallad pyramidion) fungerade som en länk mellan jorden och himlen och dess skugga användes för att följa solens gång och hålla koll på tiden.

Samtalet med Sivert 12 januari 2023 om hans fascination av obelisker:
Sivert Lindblom – "Källan" – obelisken i Bonnierhuset, 1994
Vid ett samtal med skulptören Sivert, med anledning av att obelisken inne i det stora atriet i Bonnierhuset skulle repareras, på grund av att ett vattenläckage hade upptäckts, ställde jag frågan till honom varifrån tanken – inspirationen – på en så grandios obelisk i ljusgården hade sitt ursprung och varför den heter "Källan"?
Sivert är själv ganska tystlåten om sina motiv, vilket inte hindrar honom från att ha genomtänkta anledningar och förklaringar till sina förslag.
Han berättade för mig att det var Jeanette Bonnier som tog initiativet (1993) och bjöd in honom för att gestalta det stora förbindelserummet med en konstnärlig visuell markering – en blickpunkt – som mötte en redan när man kom in i det stora rummet och som samtidigt var en utsikt – en nod – synlig från fönstren på varje våningsplan.
(Vid samma tillfälle fick konstnärerna Jan Håfström och Harald Lyth andra konstnärliga utsmyckningsuppdrag i kontorshuset.)
– En obelisk i rostfritt stål är det inte varje dag man ser. Varför valde du det materialet?"
– Egyptiernas obelisker är huggna i sten, även den obelisk som stod på Slottsbacken, som vi har till minnet av Gustav III:s tacksamhet, är i Stockholmsgranit – de upplevs som fysiskt tunga, likt spikar eller nålar mot himlen, och har en pyramid i
toppen."
Pyramidion kallas i arkeologi den pyramidformade översta stenen på en pyramid eller en obelisk. Den var oftast täckt av guld så att solens strålar speglade sig i den. Det gör till exempel Luxorobelisken över Ramses II som står mitt på Place de la Concorde i Paris. Den är utförd i rosa granit och avslutas på toppen med en gyllene spets.
– Din obelisk har ingen gyllene pyramid på toppen? Dessutom har obelisken skålformade sidor …?
– Tanken var att det skulle vara ljuset från takfönstren och reflexerna från omgivningen som kanaliserades ner till "Källan". Istället för en solid upplevelse ville jag skapa en lätthet, nästan genomskinlighet, genom att det blanka stålet inte bara blev igenkännbara speglingar av det som finns runt omkring, utan ett slags "förvaltande av ljuset" ner i atriet – inte ett minnesmärke."
– Jag vet att du, i samband med den konstnärliga utformningen med de två bronshästarna som du placerat på Blasieholmstorg, hade studerat den antika hippodromen i Istanbul och där noterat de två obelisker som en gång varit vändpunkter för de tävlande hästexipagen.
– Själva ljusgården i Bonnierhuset är avlång och var man än befinner sig i rummet finns obelisken som en visuell vändpunkt.
– Jag har noterat att du i den motsatta delen av rummet, intill ett räcke, har placerat en stor kruka som jag nästan uppfattar som ett fundament för en bortförd obelisk?
– Det är en riktig iakttagelse. Ursprungligen skulle den avhuggna pelaren fungera som en "visuell motvikt" till stålobelisken på den andra sidan av rummet. Nu har det blivit en plats för en blomkruka. Väldigt få av de egyptiska obeliskerna finns kvar i landet – de står nu på andra platser med en annan historia än den ursprungliga.
– Nu undrar jag litet varför du har kallat din installation för "Källan"?
– Det kan låta långsökt … men ljuset är källan till allt liv vi känner till. Obelisken är en hyllning till ljuset.
– Du har skapat en vattendamm vid obeliskens fot och något som liknar en tratt där det ursprungligen strömmade vatten ner mot undervåningens uppsamlande skulptur … det kärl som du sedan låter svämma över till en ännu större damm?
– Jag ville bryta tystnaden och tillföra atriet ett porlande ljud av rinnande vatten som en påminnelse om att vi människor till stor del – cirka 75 % – består av vatten i rörelse.
– Då måste jag avslutningsvis fråga dig om det stora stålklotet som vi kan spegla oss i …
– Jag skulle inte kalla det för ett klot … för mig är det en glob – en sfärisk modell av jorden – eller av någon annan himlakropp eller av himmelssfären. Jordgloben tjänar samma syfte som en karta, men till skillnad från kartor förvränger den inte ytan som den visar, utom genom att använda skala. Det enda som förvrängs när vi ser på den blanka globytan är bilden av oss själva.
–Är din glob en skrattspegel?
– Nej, snarare ett tillfälle till inspiration … för att få syn på oss själva i ett mycket större sammanhang … något som omsluter oss alla … och vad detta är … är det upp till oss själva att upptäcka och skapa utifrån.
Vid pennan Jan Öqvist
12 januari 2023

Våren 2020 renoverades obelisken som kung Gustav III lät uppföra och ställa högst upp på Slottsbacken som tack till Stockholms borgerskap, eftersom den från 1700-talet var i så dåligt skick.
https://www.sfv.se/uppdraget/byggprojekt/renovering-av-obelisken

Obelisker förekommer i flera av Siverts konstnärliga utsmyckningar och förslag i olika stadsrum – ibland som riktmärken, ibland som markeringar, ibland som vägvisare och ibland som samtalsämne. Oavsett har de alla en genomtänkt och förankrad historia uppsprungen ur Siverts vision av en dåtid som sammanstrålar med en samtid. En del blev genomförda, andra slutade vid skissbordet. Bild finns, men måttsättningen är för stunden oklar (säkerligen hade de gjort sig gällande i storlek och materialval).
Obelisk – modell 1992 till SEB:s huvudkontor i Rissne genomfördes aldrig. Det hade blivit ett magnifikt gyllene riktmärke, en glänsande nod som syns i den modell som gjordes till förslaget. Den är ganska typisk för Sivert, eftersom den har en övergång i basen – de fyra från toppen avsmalnande "kilarna" står var sin pyramidutformad podium. Det gyllene ljuset samlas i basen. Obelisken blev inte uppförd. Idag har SEB avvecklat sitt huvudkontor i Rissne.
En mindre variant uppfördes i mitten av en fontän i anslutning till nedfarten till det underjordiska garaget.

Obelisk mitt i stadskvarteret Svärdet. På innergården står en skruvformad obelisk av flerfärgsbränd tegel, omgiven av tre stora uppvaktande klot.

På Stockholms universitets campus återkommer obelisker både som riktmärken, inramningar och slutpunkter.