Synagoga — Förintelsemonumentet, Stockholm, 1998

Vid Stockholms synagoga på Wahrendorffsgatan finns ett minnesmärke över Förintelsen, rest till minne av de människor som mördades under nazisternas folkmord och som hade anknytning till Sverige.

Förintelsen ägde rum under perioden 1933–1945. Det var Nazitysklands systematiska och statsstödda förföljelse och folkmord, där Europas judar utgjorde den främsta målgruppen, men där även miljontals andra människor förföljdes och mördades. Förföljelserna inleddes i samband med att Adolf Hitler och nazisterna tog makten i Tyskland 1933. Under andra världskriget utvecklades förföljelsen till ett industriellt organiserat massmord, med särskilt intensiv omfattning från 1942 och framåt.

Den 27 januari 1945 befriades koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau av sovjetiska trupper. Datumet har sedan dess blivit den internationella minnesdagen för Förintelsens offer.

"Minnesmärket vid synagogan är ett verk av skulptören Sivert och arkitekten Gabriel Herdevall. I minnesboken "Glöm oss inte" från Hilleviförlaget 1999 presenteras gestaltningen under rubriken ”Avskilt och öppet”. Redan denna formulering fångar en central idé i verket: platsen är både avskild för minne och eftertanke och samtidigt öppen mot det omgivande Stockholm.

Avskilt och öppet
Utgångspunkten för monumentet var att skapa en värdig och avskild plats på judisk mark, men samtidigt med kontakt med den omgivande staden. Placeringen intill synagogan ger minnet av de dödade en naturlig hemvist. Monumentet sträcker sig ut i Aaron Isaacs gränd och vidare mot Raoul Wallenbergs torg och skapar på så sätt en fysisk och symbolisk förbindelse mellan det judiska och det svenska.

Från platsen framför synagogans entré, där en menora och bronserade ljusstolpar fungerar både som riktmärken och gränsmarkeringar, leder en sluttande väg in i grändens mer förtätade rum. Vandringen blir en del av minnesupplevelsen.

Längs vägen finns namnen på mer än åtta tusen människor som mördades under andra världskriget. Namnen är bevarade genom överlevande släktingar som räddades till Sverige. De är blästrade på stentavlor av granit och tillsammans med rytmiskt återkommande gjutjärnsspaljéer och pollare skapar de en sekvens som leder besökaren genom monumentet.

I monumentets västra fond finns ytterligare gjutjärnsspaljéer och vildvin. Här finns också en bronsplatta med en text som formulerar monumentets budskap. I gestaltningen ingår även vatten som livssymbol samt ett bronskärl fyllt med stenar, vilket anknyter till judisk tradition.

Ovanför monumentet löper en svensk och en hebreisk text – ett bibelcitat. Belysningen från stolparna och lyktorna i gränden gör att platsen får ett särskilt sken under dygnets mörka timmar. Monumentet blir då synligt även från Berzelii park och Raoul Wallenbergs torg. Ljuset förstärker därmed tanken på en länk mellan det judiska och det svenska, mellan den slutna stadsmiljön och Nybrovikens öppna vattenrum.

Minnesmonumentets rumsliga idé fortsätter ut mot Nybroplan genom Berzelii park. I marken finns ett par nedfällda räls som leder vidare från Förintelsemonumentet mot det angränsande Raoul Wallenbergs torg. Denna sträcka har fått namnet ”Vägen”.

Rälsen anknyter till de järnvägstransporter genom vilka människor fördes bort till getton, koncentrationsläger och förintelseläger. Samtidigt får rälsen en dubbel betydelse. Den beskriver den raka vägen mot deportationen, medan flykten undan förföljelsen ofta var krokig, farlig och kantad av hinder.

Vägen leder fram till ett stort runt granitblock med inskriptioner på 24 språk. Texten sammanfattar denna dubbla erfarenhet:
”Undfly mördarna. Vägen var ofta rak när judar fördes bort för att dödas. Vägen var krokig, farlig och kantad av hinder när judar sökte undfly mördarna. Vägen var ofta rak.”

Över texten finns Raoul Wallenbergs namn, vilket ytterligare förbinder Förintelsens minne med den svenska insatsen för att rädda judar undan nazisternas förföljelse.

Förbindelsen med Raoul Wallenbergs torg
Vägen knyter också samman Förintelsemonumentet med Raoul Wallenbergs torg. Torgets förnyelse planerades under mitten av 1990-talet av Stockholms stadsbyggnadskontor under ledning av torgarkitekten Aleksander Wolodarski. Hösten 1997 fick Stockholms konstråd i uppdrag att åstadkomma ett minnesmärke över Raoul Wallenberg.

Minnesmärket består av tolv låga bronsskulpturer utan entydig form. De är placerade i en grupp och orienterade ned mot det svagt sluttande, stensatta torget mot Nybroviken. I marken finns dessutom en ingjutning av Raoul Wallenbergs signatur i brons.

Sambandet mellan de båda platserna är därför inte enbart historiskt utan också fysiskt. Genom Vägen binds synagogans Förintelsemonument samman med Raoul Wallenbergs torg. Besökaren kan röra sig mellan platserna som genom en sammanhängande minneskedja.
Här möts flera nivåer av minne: de människor som mördades, de överlevande som kom till Sverige, de som hjälpte till att rädda människor undan förföljelsen och den svenska stadsmiljö där minnet av dessa händelser fortfarande är närvarande.

Minnesmärket blir därmed inte en isolerad skulptur utan ett helt rumsligt förlopp. Från synagogans gård, genom den förtätade gränden och vidare längs Vägen mot Raoul Wallenbergs torg skapas en vandring genom historien. Det avskilda och det öppna, det judiska och det svenska, det lokala och det europeiska binds samman i en och samma gestaltning."
/JÖ

Gjutningar av delobjekten (Menora m.m.) till installationen på Synagogans förgård gjordes på Skånska Konstgjuteriet under ledning av Ulf Ferrius.