Blyplattor

"1978 undersökte Sivert två ytstrukturer utifrån en given geometrisk utgångspunkt – det vill säga samma yta återgiven i olika format.
Han presenterade dem för första gången på Doktor Glas i Kungsträdgården i Stockholm, där en längre svit av infattade blyplattor visades. Plattorna var täckta med bly och placerade innanför en tydligt avgränsad, svartmålad ram. Varje platta signerades med det inre fältets exakta mått, angivna i kvadratdecimeter.

Vid första anblicken anar man de inbördes relationerna mellan de olika, avgränsade och indelade ytorna. Det kan närmast framstå som ett arkaiskt teckenspråk. Variationen inom samma ytareal synliggör ett tydligt samband med en ännu inte fullt utforskad, uråldrig kunskap om ytans betydelse – en slags formens alkemi.

I alkemin representerar bly planeten Saturnus och förknippas med det mest oädla och tunga tillståndet i den mänskliga själen, men också med utgångspunkten för det stora andliga verket, Magnum Opus. Det stora verket betecknar inom alkemin processen att skapa de vises sten och att uppnå en andlig och fysisk förvandling.

Bly förknippades även med guden Saturnus, vilken stod för förmörkelse, tidens gång, ålderdom och melankoli. För alkemisterna var målet att ”omvandla bly till guld”. I den esoteriska och andliga alkemin fungerar detta som en metafor för själens rening – en förvandling från egoism och okunnighet till visdom och upplysning. Vad Sivert var på spåren förblir hans hemlighet."
/JÖ