Profiler

"Siverts profiler har blivit något av ett signum, inte minst genom den ryktbarhet de fått sedan de först presenterades som en skulptural och visuell avbildning av honom själv – i form av ett streck som roterats 360° – i samband med Riksutställningens Multikonst 1968.

Han har själv berättat att utgångspunkten för den svit av profilskulpturer som han producerade under ett antal år ursprungligen var just en punkt, kanske placerad mitt i pannan. Denna punkt sträcktes sedan ut till en linje som följde hans ansikts- och kroppsprofil, från hjässans högsta punkt till tåspetsen. Linjen fick därefter rotera kring sin ”egen axel”, varvid kroppen förvandlades från ett tvådimensionellt streck till en tredimensionell form – från linje till volym. Profilen kunde på så sätt svarvas fram i olika material och även gjutas i plast eller metall.

Sivert har därefter undersökt den framvuxna formen i flera varianter: som ett upprättstående eller sittande, fyllt objekt, men också som en urtagen volym där formerna själva bildar konturen. Han har dessutom förskjutit profilerna i olika riktningar. Man skulle kunna säga att profilerna på så sätt kan uppfattas som både ”konvexa och konkava”.

Han har även skapat flera serier av grafiska blad där profilteckningar bildar mönsterliknande ytor. Profilerna överlappar varandra i intrikata mönster och placeras ibland in i perspektiviska landskap.
Huruvida Sivert någon gång kom i kontakt med den amerikanske illustratören och satirtecknaren Charles Dana Gibson (1867–1944) är oklart. Det finns emellertid ett parallellt, humoristiskt tolkningsperspektiv i deras gemensamma intresse för iakttagelsen som konstnärlig utgångspunkt.

Gibson är framför allt känd för sina teckningar av de så kallade Gibson Girls – en bild av den moderna amerikanska idealkvinnan kring sekelskiftet 1900. Med sin eleganta och självsäkra framtoning kunde hon förvrida en mans blick, som i den talande skämtteckningen ”A Gentleman's Dilemma” från 1900. Gibson publicerade sina illustrationer i tidskriften Life och i andra stora nationella publikationer under mer än tre decennier.

Sivert fick långt senare kännedom om Gibson genom ett brev från vännen, arkitekten Åke Wallgård, daterat den 15 december 1994. Brevet innehöll en kopia av ett tidningsurklipp med Gibsons teckning, tillsammans med en julhälsning."
/JÖ

Som underlag för sina egna "profiler" togs bland annat en serie fotografier – stilstudier – av Sivert som siluett av vännen och fotografen Wilhelm Rapp 1963.