Gustav Adolfs Torg, Malmö, 2002

På Gustav Adolfs torg i Malmö skapade Sivert fem bronsornament med grip- och klotmotiv, placerade på fontänbaserna. Verket är en av de mer poetiskt sammansatta offentliga konstnärliga gestaltningar som Sivert genomfört. Kombinationen av skulptur, vatten, eld och text skapar en mångfacetterad och multisensorisk upplevelse, där konstverken samspelar med torgets arkitektur och stadsrum.

Fontänerna invigdes den 12 juni 1999 och utgjorde den sista delen av den nya gestaltningen av det förnyade Gustav Adolfs torg. På varje fontänbas finns ett citat av den presokratiske filosofen Herakleitos, vars filosofi kretsar kring förändring, förvandling och tillvarons ständiga rörelse. Herakleitos är bland annat förknippad med sentenserna ”Allt flyter” – på grekiska "panta rhei" – och ”Man kan inte stiga ner två gånger i samma flod”.

Tävlingsförslaget
I oktober 1994 bjöd Malmö stad in tre konstnärer att inkomma med förslag till skulpturer och vattenspel på Gustav Adolfs torg. Tävlingsuppgiften formulerades som: ”Fontän med konstnärligt gestaltat vattenspel.”

Av de inkomna förslagen rekommenderade juryn Sivert Lindbloms förslag till genomförande med följande motivering:
”Med klassiskt sköna former berikar Sivert Lindbloms förslag Malmös folkkäraste torg och skapar därmed förutsättningar för torgets renässans. Juryn är övertygad om att förslaget genomfört stärker torgets symbolvärde, liksom stadens identitet.”

I motiveringen framhölls också hur Sivert utgått från stadsrummet som helhet och låtit fontänerna bli en integrerad del av torgets arkitektur:
”Vid gestaltningen har Sivert Lindblom utgått från stadsrummet som helhet och låtit fontänerna bli en del av torgets arkitektur, där torgrummet har bestämt den yttre formen.”

Fontänerna bildar en avslutning av torgytan i öster. De är utförda i brons och mäter 3,8 meter från bassäng till högsta punkt. Vattnet kastas ut från tre olika nivåer och på tre olika sätt. Det bräddar över bassängens mjukt rundade bronskant och bakom en granitsarg som omger bassängen.

Den inåtlutande sargen är 24-kantig och består av krysshamrad röd vångagranit. Mellan stenarna är smala segment av finslipad svart granit, diabas, infogade. Bassängernas bottnar är belagda med klinker vars mönster successivt förändras och vrider sig när man rör sig förbi fontänerna.

Under sommaren sprutar fontänerna vatten. Vintertid ersätts vattenspelet av en gaslåga som flammar längs kanten på den översta, stora trattformationen. På så sätt förändras verkets uttryck med årstiderna och låter vatten och eld bli två återkommande element i gestaltningen.

Klotet och de litterära motiven
Fontänerna kompletteras av ett stort klot, 1,5 meter i diameter, vars nedre halva är utförd i röd vångagranit och övre halva i brons. Klotet utgör ett centralt symboliskt element i anläggningen och är rikt dekorerat med litterära, astronomiska och heraldiska motiv.

På klotets yta finns vattenanknutna texter av två författare: den grekiske filosofen Herakleitos och Malmös egen folkkäre diktare Hjalmar Gullberg. Här finns även fritt återgivna stjärnbilder med anknytning till vatten, bland annat Vattumannens stjärnbild.
Klotet bär två dikter:
”Kysst av sol på munnen
i ett grönt kvarter
springer jag ur brunnen
att behaga er
faller jag i brunnen
och syns ej mer.”
– Hjalmar Gullberg

”För själar är det död att bli vatten
för vatten är det död att bli jord
men ur jord blir vatten
och ur vatten själ.”
– Herakleitos

På klotet finns dessutom två allegoriska figurer, gestaltade i skilda sinnesstämningar och med olika livshållningar – en ”optimist” och en ”pessimist”. Figurerna tillför ett mänskligt och existentiellt perspektiv till verkets mer övergripande teman om liv, förändring och förgänglighet.

Överst på klotet sitter en fritt gestaltad grip, till synes vakande över torget och staden. Gripens huvud anknyter till Malmö stads vapen och fungerar samtidigt som en symbolisk kröning av klotet och hela konstnärliga gestaltningen.

Klotet placerades på torget den 30 september 2000, varigenom Sivert Lindbloms offentliga konstinstallation blev komplett.

Torgets förnyelse
Siverts fem fontäner blev den avslutande delen i den nya utformningen av Gustav Adolfs torg. Malmö stads gatukontor producerade tillsammans med Vision Recording TV AB en kortfilm om torgets historia och förnyelse med titeln Torg i tiden, cirka 23 minuter lång.

Den första fasen av torgets förnyelse invigdes den 16 maj 1997. Vid invigningen planterade Hans Majestät Kung Carl XVI Gustaf ett av de sju lönnträd som skulle bilda en kungalund på torget, som en 50-årspresent till kungen.

Den senare delen av filmen, från cirka 13 minuter och 30 sekunder, beskriver tillkomsten av Sivert Lindbloms fem bronsfontäner med rinnande vatten och eldslågor. Fontänerna invigdes den 12 juni 1999 i närvaro av bland andra Jörgen Faxe, ordförande för Malmö Förskönings- och Planteringsförening, samt Malmös kommunstyrelses ordförande Ilmar Reepalu.

Malmö Förskönings- och Planteringsförening har verkat i mer än 125 år och har genom sin verksamhet hållit fast vid tre honnörsord: ”Försköna, vårda och bevara.” Föreningens ändamål har varit att vidareutveckla Malmös kulturarv och verka för försköningar genom bland annat planteringar och konstnärlig utsmyckning – med ambitionen att göra den växande industristaden grönare, vackrare och hälsosammare.

Sivert Lindbloms fontäner på Gustav Adolfs torg förenar på detta sätt konst, arkitektur, litteratur och stadens historia. Vatten, eld, granit och brons samspelar med de litterära och symboliska motiven och ger torget en gestaltning som förändras med både årstid och ljus.
Byggherre: Malmö kommun och Malmö stads gatukontor.
Arkitekt och konstnärlig rådgivare: arkitekt Sven-Ingvar Andersson, stadsträdgårdsmästare Gunnar Ericson och Jörgen Faxe, ordförande i Malmö Förskönings- och Planteringsförening.

Gjutning och patinering av skulpturerna i brons skedde i samarbete med Ulf Ferrius och Skånskakonstgjuteriet.