Dansföreställningen "Life Boat" genomfördes på en pråm förtöjd vid Skeppsholmen medan publiken satt på gradänger på kajen. Ensam på pråmen genomför en kvinnlig dansare en ritualistisk dansperformance där hon går på styltor, begraver sig i jord och långsamt och sirligt skriver "Ingenting finns" på en smutsig glasruta.
"Life Boat" hade urpremiär 8 juni 1976 och ingår i en koreografisk serie med temat tid-rum-energi, tillsammans med danskompanierna "Pyramiderna" och "The Opening of the Mouth".

Life Boat återuppsattes i samband med ett seminarium/workshop om den postmoderna dansens 60- och 70-tal, som ingick i festivalen Talking Dancing. 

Recensionen "Skapelsen central i Life Boat" av Cattis Grant publicerades i Dagens Nyheter den 1 september 1997. Texten behandlar uppsättningen av föreställningen Life Boat och dess tematiska fokus på skapelsen.

 "När Life Boat hade premiär 1976 betecknades den som en rörelsedikt och som sådan bröt den kraftigt mot den dåvarande samtida dansen, som ofta framfördes som en politisk handling, avskalad från all scenografi. Framförd 1997 har Life Boat inte förlorat sin aktualitet tack vare sitt livstema utfört i en fantasieggande form. Det är kanske därför människorna som har grillfest på båten bredvid tidvis sitter fastklistrade vid däck och följer föreställningen, liksom båtarna som saktar in i fjärden." Cattis Grant, "Skapelsen är central i Life Boat, 01-09-1997, Dagens Nyheter 

Om återuppsättningen av Life Boat 1977 till Life Boat 1997 fanns att läsa:
"På flera sätt är Life Boat en mycket modig föreställning. Den var modig på sin tid eftersom den bröt mot de postmoderna konventionerna inom dans. Den är modig idag när Margaretha Åsberg – senare Anja Birnbaum – vågar möta oss så naket.  
Det finns ett slags obeveklighet i hela idén om Life Boat. Man kommer visserligen på sig med att le åt det litet tunga allvaret i de symbolladdade handlingarna, men slås också av den konkreta sinnligheten . Leran är lera, jorden är jord, säden som hälls ut i sarkofagen är säd – kretsloppet i alla tider." Cattis Grant, Svenska Dagbladet 1997-09-01

En utställning om Pyramiderna på Dansmuseet (2001-10-01) gav en slösande rik påminnelse om Margaretha Åsbergs valfrändskaper, från "Life-boat" – den som uppfördes på en pråm vid Skeppsholmen 1976 – till "Allvarsamma bagateller" 1998. I båda deltog konstnären Håkan Rehnberg, som i sällskap med Jan Håfström, Sivert Lindblom och Bård Breivik dominerar utställningens katalog med skulpturer, föremål och rumslösningar.