Tillsammans med Margaretha Åsbergs första egna koreografiska produktion, efter att hon slutat på Kungl. Operan gjorde Sivert scenografi till ”Sand – 10 rörelsedikter” 1974. Denna produktion räknas som den första ”performanceföreställningen” inom den moderna dansteatern i Sverige.
Sand var ett sceniskt verk uppbyggt av 10 rörelsedikter som alla hade sitt ursprung i den chilenska militärjuntans angrepp (11 september 1973), i den demokratiskt valde socialistiske presidenten Salvador Allendes ”död”, i den hänsynslösa utrensningen av de stödjande demokratiska krafterna i landet och i de ”tortyrcentrum” som fanns på två av Santiagos idrottsarenor, med sina offentliga avrättningar, förnedringar och tortyrmarscher. Även om det inte finns dokumentation för USA:s inblandning i militärkuppen är det enligt sammanlagda rapporter troligt att det verkade som om USA såg genom fingrarna på kuppen. Efter kuppen fortsatte CIA och USA:s regering att stödja militärjuntan och dess diktator, general Augusto Pinochet. En av de bestialiskt mördade var den populäre chilenske vissångaren, gitarristen, poeten, singer/songwritern, teaterregissören och den politiska aktivisten Víctor Jara. Jara blev upprepande gånger slagen och torterad, vilket resulterade i brutna revben samt i att hans händer blev sönderslagna på inomhusarenan ”Estadio Chile”. Tidigt på morgonen den 16 september avrättades han med 41 kulspruteskott och dumpades på en väg i utkanten av Santiago och sedan förd till bårhuset. Innan de sköt honom sägs det att de ska ha huggit av hans händer och sagt ”Spela gitarr nu då!”, vilket kommer från vittnesuppgifter från andra politiska fångar som säger att vakterna, efter att de hade krossat benen i hans händer, retade honom och sa till honom att spela gitarr. Enligt samma vittnesmål sägs han också ha sjungit delar av sången ”Venceremos” (”Vi skall vinna”), en sång som stöd för Unidad Popular.

De 10 rörelsedikterna fick namnen:
”Under ett neonmoln”
”Sand I” Frihetens ögonblick
”Fotbollsstadion i Santiago De Chile”
”Lagen”
”Spänger”
”Roller – Rep”
”Rymd” (senare titel: A GI YA NI indiansk dikt)
”Nattens arbete” dans till Pablo Neruda
”Pendeln och Trappan”
”Sand II”
De 10 rörelsedikterna integrerades med musik av Lars-Gunnar Bodin, Sven-Erik Bäck, Sten Hansson, Jan W. Mortensen och Leo Nilsson.
Urpremiär: var i Fylkingens lokaler när detta låg på Östgötagatan 33.
Bland de objekt som ingick fanns Siverts konstruerade gråmålade ”skal till stol” med vitt inre, ett antal vita ”trädrekonstruktioner” samt trossar.
I föreställningen ingick dansarna förutom Margaretha själv, skådespelaren Jacob Nordensson och Richard (”Richard döbra”) Ljungberg.

En del av dessa scenografiska element kommer senare att ingå i ytterligare 2 produktioner med Margaretha Åsberg: ”Drivved” 1987 och ”Fragment – Allvarsamma bagateller” 1998. Denna koreografi var en ”sorgebearbetning” efter ett dödsfall i familjen. Verket innehöll delar av konstnärliga objekt som ingick i ”Drivved”, bl.a. Siverts ”Spänger” (de två långa störarna med väskhandtag).
Vid Margaretha fanns dansarna Anja Birnbaum och Françoise Joyce.