1966–2018
Grafik i urval
"Teckningar, grafikblad och studier dokumenterar det konstnärliga utforskandet av några grundformer, med Siverts profil och kropp som utgångspunkt. Hjärnan kan växla mellan olika tolkningar av samma bild, men har svårt att uppfatta dem samtidigt som en och samma ”figur”. Det mest kända exemplet på detta är ”Rubins vas”. Beroende på vad hjärnan väljer som figur ser man antingen två svarta ansiktsprofiler i siluett mot en vit bakgrund, eller en vit vas mot en svart bakgrund. Edgar John Rubin, född den 6 september 1886 i Köpenhamn och död den 3 maj 1951 i Holte, var en dansk filosof och psykolog vars forskning bland annat berörde just relationen mellan figur och bakgrund. Genom åren har Sivert undersökt dubleringens och spegelbildens effekter på en given form. Ofta har utgångspunkten varit den egna siluetten. I vissa bilder undersöks även axonometri – en tredimensionell ritmetod där objektets rumsliga egenskaper kan återges utan traditionellt perspektiv. Även perspektiviska förskjutningar har under perioder varit föremål för Siverts utforskande. Här framträder den tredimensionella upplevelsen särskilt tydligt. Intresset för olika ritmetoder kan ha sina rötter i Siverts tidiga studieår, först vid den så kallade Tekniska söndags- och aftonskolan, även benämnd Maskinfackskolan (1945–1949), och senare vid Tekniska skolan (1954–1958), som därefter fick namnet Konstfack. Någonstans i dessa undersökningar uppstår en övergång från den statiska grafiska ytan till något mer formlöst – närmast en upplevelse av metamorfos. Formen tycks förskjutas, förvandlas och byta betydelse beroende på hur den betraktas. Figur–grund-perspektivet, ofta kallat figur–mark-principen eller figure-ground på engelska, är en grundläggande princip inom gestaltpsykologin. Den beskriver hur ögat och hjärnan skiljer ett objekt – figuren – från dess omgivning, grunden eller bakgrunden. Hos Sivert blir denna gräns inte bara en förutsättning för bilden, utan också något som kan undersökas, förskjutas och upplösas. Axonometriska projektioner Inom ritteknik och arkitektur delas axonometriska projektioner ofta in i tre huvudgrupper, beroende på hur axlarna är vinklade och hur skalan förändras: Isometri: Alla tre axlarna – längd, bredd och höjd – har samma skala. Vinklarna mellan axlarna är lika stora och de två horisontella axlarna återges vanligtvis med 30 graders lutning mot horisontalplanet. Dimetri: Två av axlarna har samma skala, medan den tredje har en annan skala. Exempelvis kan djupled återges i halverad skala. Trimetri: De tre axlarna har olika skalor och olika vinklar i förhållande till ritytan. Hos Sivert blir dessa tekniska ritprinciper samtidigt ett konstnärligt undersökningsfält. Genom att förskjuta, spegla, dubblera och projicera kroppen och siluetten förändras förhållandet mellan form och rum – och det som först framstår som en statisk bild kan övergå i en mer föränderlig och nästan metamorfisk formupplevelse." /JÖ
Film & TV
Published
Catalogues, journal articles and books with texts relating to Sivert's artistic practice.
Photographs & Inspiration
"Throughout his creative life, Sivert collected his own and others' images that stimulated his imagination. Over the years, he built up an impressive archive of slides featuring objects, natural formations, and artistic commentaries on natural phenomena. The images were stored in labeled envelopes and boxes, along with slides from his travels.
Consistently, many of the images seem to depict transformations, metamorphoses, or various stages of decay and reconstruction – processes where structures break down and forms are reduced to surfaces. It is clear that Sivert was interested in the individual object's impact on and significance for the viewer, both through its form and its placement. He seems to have viewed objects as carriers of 'a sign' – as symbols of an event, a memory, or something that demands our attention. By distinguishing themselves from the everyday surroundings, they acquire a special charge and are able to draw the eye.
A monolith or an obelisk, forms that recur in many of Sivert's public embellishments, is one such object. The monolith is a large, standing object or a block of a single stone – or something that gives the impression of such a unified whole. It distinguishes itself from its surroundings both by its size and its form. The word monolith comes from the Greek monolithos, from monos, 'one' or 'alone', and lithos, 'stone'.
Such objects can be understood as memorials. They remind the viewer of an event and may be intended to honor something that took place at a certain location or at a specific time. But they can also convey an idea of something remarkable that has unfolded – between people in power or between humanity and nature. We often encounter such manifestations in what could be described as 'the city's real or virtual center'.
Monolith can also denote natural formations consisting of single large boulders or cliffs. Often, erosion has exposed such formations by leaving behind the harder and more resistant bedrock, as in the case of the Gotland raukar. However, for such a formation to be designated a monolith, it must be freestanding from the underlying rock. Perhaps the most famous is Uluru in Australia.
Another recurring feature in Sivert's public embellishments is the obelisk. An obelisk is a tall stone pillar, usually of granite, that tapers upwards and has a square or rectangular profile. It culminates in a pyramid-shaped capstone, a so-called pyramidion. In ancient Egypt, the obelisk's function was, among other things, to honor the sun god Ra and simultaneously manifest the king's power. The obelisk expressed an idea of a connection between earth and sky, where the sun god resided. Its size could thus serve as a visual marker of strength and power. Today, obelisks primarily function as monuments and embellishments in parks and squares.
It is likely that the Gotland raukar – these sea stacks – have interested Sivert. Many of his early sculptures seem to have been subjected to a similar 'abrasion', a breakdown and shaping by the forces of nature. Waves, surf, tides, and coastal currents have shaped the coastal landscape over a very long period. In a similar way, it may appear as if something in time, or over time, has released a form – that which ultimately remained and which, through its distinctiveness, powerfully distinguishes itself from its surroundings.
The raukar on Gotland are remnants of coral reefs that formed approximately 400 million years ago in a tropical sea during the Silurian period. When the coral reefs fossilized, layers of limestone and marly mudstone formed. Later, the landscape was covered by ice. Approximately 10,000 years ago, the land began to rise as the ice masses melted. The sea could then erode the softer parts of the bedrock, while the harder cores of the reef bodies remained as isolated stone pillars.
Sivert's sculptures can sometimes be understood as the result of a similar process. Something has been processed, broken down, and peeled away until a form has been released and become visible. It is not necessarily the material's original form that is important, but rather the form that emerges when the superfluous has disappeared.
In what remains, we sense something much larger and more unfathomable – a presence that seems to bear traces of both time and change. The form appears simultaneously concrete and enigmatic: an object standing there, separated from its surroundings, yet simultaneously seeming to carry with it something of the landscape, the time, and the forces from which it originated." /JÖ
Egyptisk skulptur av en mänsklig scarabé. Kairos museum.
ur Siverts bildarkiv
Flyttblock, Gotland
Magnus Lindblom
Kvarlämnat stenblock
ur Siverts bildarkiv
Diabasstenblock, Boalt stenbrott, Göinge, Skåne
Sivert Lindblom
Sarkofag, likkista av hård sten (av grekiskans sarx - kött och phaggein - äta; köttätande sten)
Sivert Lindblom
Stenblock Ale stenar, Kåseberga, Österlen, Skåne
ur Siverts bildarkiv
Stenstod, Egypten
ur Siverts bildarkiv
Judisk kyrkogård, Prag
Sivert Lindblom
Alléträd i Scönbrunn, Wien, Österrike
Sivert Lindblom
Bambuskog
Sivert Lindblom
Restaureringen av Haga Sofia moskén, Istanbul, Turkiet
Sivert Lindblom
Oculus – Pantheon, Rom
ur Siverts bildarkiv
Omsorgs-/tillsynshuset för Loue-flodens källa
ur Siverts bildarkiv – Claude-Nicolas Ledoux 1804
Barrière de l'Étoile – Tullport
ur Siverts bildarkiv – Claude-Nicolas Ledoux
Panarethéeon
ur Siverts bildarkiv – Claude-Nicolas Ledoux
Maison des Gardes Agricoles (Lantbruksvaktens hus) 1789
ur Siverts bildarkiv – Claude-Nicolas Ledoux
det utopiska projektet för stadsmiljö- och kyrkogårdsplanen för den idealiska staden Chaux
ur Siverts bildarkiv – Claude-Nicolas Ledoux
Bunker II:världskriget, Normandie
ur Siverts bildarkiv
(Kungliga saltverket) i Arc-et-Senans
ur Siverts bildarkiv – Claude-Nicolas Ledoux
Minaret – Stora moskén i Samarra
ur Siverts bildarkiv
Bunker II:världkriget, Dunkirk
ur Siverts bildarkiv
Intihuatana rituel sten kopplad till den astronomiska klockan. Machu Picchu, Peru
ur Siverts bildarkiv
Bunker II:världkriget, Dunkirk
ur Siverts bildarkiv
Monsanto, Portugal
ur Siverts bildarkiv
Objekt av Sivert
ur Siverts bildarkiv
Okänd arkitektur
ur Siverts bildarkiv
Anonym arkitektur
ur Siverts bildarkiv
Trappstegsgavel, anonym arkitektur
ur Siverts bildarkiv
Husgavel innan I:a atombombssprängningen, Alamogordoöknen, New Mexico, USA
ur Siverts bildarkiv
Luftvärnstorn (Flakturm), Wien
ur Siverts bildarkiv
Delobjekt, Live Show
ur Siverts bildarkiv
Järvägsviadukt, Glennfinnan, Skottland
ur Siverts bildarkiv
1800-talsgraffiti – Arthur Rimbaud
ur Siverts bildarkiv
Solbelyst fasad i New York
ur Siverts bildarkiv
Pyramidsida, Cheopspyramiden, Giza, Egypten
Sivert Lindblom
Anonym arkitektur
ur Siverts bildarkiv
Giants Causeway, Nordirland
ur Siverts bildarkiv
Giants Causeway, Nordirland
ur Siverts bildarkiv
Kung Oscarsgruvan, Malmberget, Gällivare
ur Siverts bildarkiv
Pyramidsida, Cheopspyramiden, Giza, Egypten
Foto: Sivert Lindblom
Parco dei Mostri,, Bonmarzo, Italien
ur Siverts bildarkiv
Lösa hundar
ur Siverts bildarkiv
Perspektivstudie (1600-tal)
ur Siverts bildarkiv
Ritlinjaler på vägg i Siverts arbetsrum, även ingående i Live Show 1974, Moderna Museet
Jan Öqvist
Perspektivritning 1600-tal
ur Siverts bildarkiv
Perspektivritning 1600-tal
ur Siverts bildarkiv
Perspektivritning 1600-tal
ur Siverts bildarkiv
Perspektivritning 1600-tal
ur Siverts bildarkiv
Perspektivritning 1600-tal
ur Siverts bildarkiv
Perspektivritning 1600-tal
ur Siverts bildarkiv
Gravsättning
ur Siverts bildarkiv
Sandhög i grustag
Sivert Lindblom
Stenformation, Saint Malo, Frankrike
ur Siverts bildarkiv
Bunkerfragment, Normandie
ur Siverts bildarkiv
Fragment av hand, Vatikanmuseet, Rom
Magnus Lindblom
okänd byst …
Sivert Lindblom
Athenas tempel, r510-talet f.Kr på Akropolis
Marianne Lindblom
Vädurssfinxar Amon–Res tempel
Sivert Lindblom
Konstfackskolans skulpturateljë och modellsal, 1953
Beth Laurin
Alberto Giacometti – på rue Hippolyte-Maindron i Paris
ur Siverts bildarkiv
Siverts atelje, Galärvarvet, Djurgården
Foto: Magnus lindblom
Hieronymus im Gehäus, 1514, Albrecht Dürer
Kopparstick Albrecht Dürer
Melancolia, Albrecht Dûrer, 1514. sinnebild över andligt skapande och kreativitet
Kopparstick 24x18,9 cm: konflikten mellan skapande och vanmakt
Andrea Vesalius anatomidissektion, 1543
ur De humani coropris fabrica (273 träsnitt som kartlade kroppens organ
Magisk kvadrat, ur Melancolia känd i Kina 2000 år före Kristus
Summan av alla tal vågrätt lodrätt och diagonalt blir samm
Anonym arkitektur
ur Siverts bildarkiv
Vågbrytare, Saint Malo, Frankrike
Sivert Lindblom
Totentanz (Dödsdansen) 1926,
ur Siverts bildarkiv – Mary Wigman
Valle de la Luna
ur Siverts bildarkiv
Grustag, Uppland
Jan Öqvist
Intihuatana rituel sten kopplad till den astronomiska klockan. Machu Picchu, Peru
ur Siverts bildarkiv
Rufer House, 1922, Adolf Loos
ur Siverts bildarkiv
Rotonde de la Villette
ur Siverts bildarkiv – barrière Saint-Martin) i Paris, uppförd mellan 1786 och 1792 av arkitekten Claude Nicolas Ledoux
Herkulesmonumentet, Kassel
ur Siverts bildarkiv
… fotspår …
Sivert Lindblom
"Skrivaren Kha", Egypten
ur Siverts bildarkiv
Antika fragment, Vatikanmuseet, Rom
Magnus Lindblom
Redwood
Marianne Lindblom
Marianne Lindblom
Stenfynd Gotland
Magnus Lindblom
Stenfynd Gotland
Magnus Lindblom
Stenfynd Gotland
Magnus Lindblom
Stenfynd Gotland
Magnus Lindblom
Med Sivert i stengrop
Jan Övist
Med Sivert i stengrop
Jan Öqvist
ur Siverts bildarkiv
Detalj av underlägg på Siverts ritbord
Jan Öqvist
Kejsar Konstantins hand Capitolium museet, Rom
Magnus Lindblom
Raukar, Hoburgen, Gotland
Jan Öqvist
Om Sivert som ett grammatiskt piktogram
ur Siverts bildarkiv
Awards, prizes and medals
Priser mottagna av Sivert Lindblom samt medaljer och minnesmärken formgivna av honom.
Awards received
K A Linds Hederspris+
K.A. Linds hederspris (även kallat Moderna Museets Vänners skulpturpris) är ett stort svenskt konstpris som delas ut av Moderna Museets Vänner. Priset på 400 000 kronor går till en skicklig skulptör eller konstnär. Priset är instiftat av textilkonstnären Sigrid Lind för att hedra minnet av hennes föräldrar, Karl August och Kristina Amalia Lind. Det har delats ut vartannat år sedan 1950.
Stenpriset+
Stenpriset är ett svenskt arkitekturpris som årligen delas ut av Sveriges Stenindustriförbund för att belöna arkitekter som använder natursten på ett estetiskt, hållbart och nyskapande sätt. Syfte: Hylla god arkitektur och gott hantverk där svensk eller utländsk natursten används i svenska projekt. "Stenpriset 1985 tilldelades Sivert för hans förmåga att med konstnärliga medel skänka det arkitektoniska rummet en särpräglad och intresseväckande form."
Prins Eugen-medaljen+
Prins Eugen-medaljen delas ut av Sveriges kung, Carl XVI Gustaf, vid en ceremoni på Stockholms slott. Prins Eugen-medaljen instiftades av Konung Gustaf V i samband med Hertigen av Närke, Prins Eugens, 80-årsdag år 1945. Medaljen tilldelas för framstående konstnärlig verksamhet. Den bär prins Eugens bild och bärs på bröstet i vitt-gult-vitt band med blå kantränder. Den utdelas på Eugendagen den 5 november.
Sergelpriset+
Sergelpriset är instiftat av Kungl. Akademien för de fria konsterna till minnet av konstnären Johan Tobias Sergel. Sammanlagt har 17 svenska skulptörer mottagit priset sedan 1945, bland vilka en guldplakett med Sergels bild ingår. De skulptörer som fått Sergelpriset tecknar alla en svensk konsthistoria vad gäller uttryck, material, form och innehåll. Den fond som ligger till grund för priset var ursprungligen tänkt att användas till ett monument över konstnären, professorn, ledamoten och direktören vid Konstakademien, tillika adelsmannen Johan Tobias Sergel. Han är idag känd och uppskattad inte minst för sina livfulla och ofta både humoristiska och erotiska teckningar och laveringar. Konstakademien beslöts efter övervägande att hedra Sergels minne genom att instifta ett pris till svenska skulptörer att delas ut vart femte år vid en särskilt högtidlig ceremoni. Det första priset delades ut till Carl Eldh 1945. Sivert förärades Sergelpriset 1995.
S:t Eriksmedaljen+
S:t Eriksmedaljen är en svensk hedersutmärkelse som sedan 1938 delas ut av Stockholms stad till personer som har gjort stora insatser för staden eller utmärkt sig inom kulturliv, samhällsarbete och vetenskap. Bland de första som fick den fanns arkitekten till Stockholms stadhus, Ragnar Östberg. Sivert fick S:t Eriksmedaljen 2002 med motiveringen: ”Kreativ konstnär vars många sköna och spännande skulpturer på torg och broar är viktiga inslag i kulturstaden Stockholm.”
Eskilstunakurirens kulturpris+
Eskilstuna-Kurirens kulturpris är ett årligt pris som delas ut till en person eller grupp för viktiga insatser inom kulturen lokalt. Det delas ut av tidningen Eskilstuna-Kuriren och har en koppling till tidningens spridningsområde. Priset har delats ut varje år sedan 1984 av Eskilstuna-Kuriren tillsammans med Strengnäs Tidning.
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Minnesmedalj+
På minnesmedaljens ”framsida” syns arkitekten Gunnar Asplunds profil. På ”frånsidan” syns den funktionalistiska Stockholmsutställningens emblem – fällkniven från 1930 – tillsammans med en kompassriktning mot norr och en rund förhöjning som ger medaljen en balanserande egenskap och gör att den lätt snurrar på ett bord. Stockholmsutställningen genomsyrades av en ny miljöuppfattning och en modernare livsstil, vilket utmärkte idégrunden för 1930-talets funktionalism. Gunnar Asplund var utställningens huvudarkitekt och samarbetade nära med Lewerentz kring utformningen av masten, Den nästan 80 meter höga reklammasten till Stockholmsutställningen 1930 som ritades av Sigurd Lewerentz med texter och former i tidens ljus, "neon". Utställningens symbol – fällkniven, rakkniven – på toppen av Lewerentz har tolkats på många sätt. Men ursprungligen lär den ha varit en parafras på den egyptiska gudinnan “Isis” som förutom omsorg även representerar intuition och intellekt. Hennes omslutande vingar ska skydda det som finns mellan himmel och jord. Utställningens ”funktionalister” lade in en senare innebörd eller tolkning av den egyptiska förebilden, nämligen att symbolen skulle ge en vink om den vilja till uppbrott och förändring som genomsyrade hela utställningen. ”Utställningen skulle skära som en rakkniv och bana väg för modern formgivning.” Han är särskilt känd för sin roll i utformningen av Skogskyrkogården i Stockholm samt för sina banbrytande modernistiska och råa tegelbyggnader. Han vann, tillsammans med Gunnar Asplund, tävlingen om den nya kyrkogården 1915. Lewerentz ritade det strama och klassicistiska Uppståndelsekapellet (1925). Han är gravsatt i en anonym grav utan sten på sin skapelseplats på Östra kyrkogården i Malmö! "På medaljens ”baksida” har Sivert placerat ett klot i centrum, vilket innebär att medaljen kan rotera när man vill. En baluster: namnet kommer från grekiskans och latinets ord för granatäppelblomma. Själva klotet är i mitten av en ”balusterdocka – balusterpelare” – en svarvad stenpelare – som brukar ingå i genombrutna murar eller ”staket”, som ett vertikalt stöd för överliggaren i en balustrad av sten. Detta formelement förekommer ofta i Gunnar Asplunds arkitektur. Dessa förekommer även som andra typer av upprättade stöd, exempelvis som möbelben eller kolonner. På fotografiet från lilla tingssalen i Lister Härads Tingshus, Sölvesborg (1919–21) kan man se hur Asplunds balusterdockor i ramar in rätten och åhörarna med rader av dessa. Bilden från Siptahs gravkammare i Konungarnas dal (KV 47) utanför Luxor är från Egyptens nittonde dynasti (1194–1188 f.Kr.) och föreställer "Isis Maat", den egyptiska gudinnan för "Sanningen", "Balans", "Harmoni", "Rättvisa" samt relationen mellan "Mänsklighet" och "Det Gudomliga och den Universella ordningen". På medaljens mittpunkt sammanstrålar tecken från såväl Asplunds som Lewerentz' och Siverts estetik och emblem till ett centralt utbuktande, virvlande uttryck." /JÖ
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Minnesmedalj+
Till Akademiens 250-årsjubileum 2003 lät IVA framställa en jubileumsmedalj. Uppdraget för utformandet fick Sivert. Två exemplar producerades i guld, som H.M. Konungen och H.M. Drottningen fick mottaga, och 400 exemplar i silver till gästerna vid jubileumsbanketten den 20 mars 2003. På medaljens ”framsida” kan Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens latinska devis: SEMPER VIRIDES (ständigt grönskande) tillsammans med tre lagerbladskransar. På frånsidan finns husfasaden till Vitterhetsakademiens byggnad, en byggnadsminnesförklarad byggnad: Rettigska huset, Villagatan 3 i Stockholm. Carl Herbert Rettig (1888–1962) var en svensk historiker och donator.
Medals designed by Sivert Lindblom
Åtsida: Profil av arkitekten Gunnar Asplund. Frånsida: Symbol för Stockholmsutställningen 1930 med kompassnål N och upphöjd sfär, inspirerad av den egyptiska gudinnan Isis.
Åtsida: latinskt motto SEMPER VIRIDES med tre lagerkransar. Frånsida: fasaden av Rettigska huset vid Villagatan 3, Stockholm. Utfördes i 2 exemplar i guld (till Kungen och Drottningen) samt 400 i silver till jubileumsbanketten den 20 mars 2003.
Moments
"Detta galleri innehåller bilder som på ett eller annat sätt kan ha inspirerat Sivert eller varit betydelsefulla för hans konstnärskap. På vilket sätt bilderna har gjort det är upp till betraktaren att avgöra. Dessa bilder, och många, många fler, hade han samlat i diabildsformat och förvarade i särskilt anpassade visningslådor för projektor. Jag har skannat diabilderna och kompletterat dem med exempel från mina egna bildsamlingar (vykort). I undergruppen ”Referensmaterial” finns också ”Fotografi & inspiration”, där du hittar ytterligare bilder ur Siverts bildarkiv. Siverts verk, hur historielösa de än kan tyckas vara, emanerar ur en lång tradition av sinnebilder – bilder och former som konstnärer i alla tider och kulturer har sökt för att gestalta människans närvaro och hennes behov av att lämna avtryck inför det tidlösa. På så sätt kan verken betraktas som frusna ögonblick av något som befinner sig i en ständig, tidlös förvandling. Sivert har för egen del samlat bilder av naturens former och olika artefakter, dels för att undersöka deras inflytande på konsthistorien, dels för att förstå hur de har påverkat hans eget formspråk och konstnärliga uttryck. På denna sida visas, utöver Siverts egna bilder, även ett urval av bilder som jag, Jan Öqvist, har tagit med till honom för att vi tillsammans skulle kunna samtala om ”bildens och formens alkemi” och deras dolda budskap – det vill säga formens tilltal. Dessa samtal har lett till intressanta diskussioner om bildsemiotik. Bildsemiotik är en gren av semiotiken som studerar tecken, kommunikation och hur mening skapas genom visuella bilder. Området försöker förklara hur vi uppfattar budskap, känslor och värderingar i det vi ser – eller tror oss se. Vår förmåga att se och förstå utvecklas genom våra erfarenheter. Siverts objekt och bilder väcker en lust att se, tolka och upptäcka. Genom mänsklighetens historia har former iakttagits, skapats och uppskattats, både av nödvändighet och av fascination. Människan har i alla tider försökt tolka, efterlikna och imitera naturens uttryck och egenskaper, eftersom vi har anat en ”avlägsen betydelse” i dem. Denna kultursyn har omgett oss och våra förfäder, var de än har befunnit sig. På ett eller annat sätt har människan alltid förhållit sig till naturens formspråk. De flesta av människans skapelser är inspirerade av, hämtade ur eller återgivna efter naturens manifestationer. Den mänskliga kulturhistorien har ständigt följt och inspirerats av det ändamålsenliga i naturen – såväl för våra vardagliga behov som för vår estetiska upplevelse. Vissa naturliga formfenomen – kanske de flesta – bär vi inom oss, medan andra försöker vi anpassa till våra dagliga behov. Ibland har detta återgivande skett av praktiska skäl; andra gånger har det sprungit ur fascinationen inför det mystiska, det magiska och det otolkbara i formernas uttryck. Och så finns det former som vi inte finner någon rimlig förklaring till och som vi därför har kommit att betrakta som kultföremål. Bilden som tecken Centrala begrepp inom semiotiken kretsar kring tecknet – något som står för eller hänvisar till något annat än sig självt. Det kan exempelvis vara en färg, en form eller ett föremål i en bild. Semiotiken är den teckenvetenskap som undersöker villkoren för kommunikation och mänsklig teckenproduktion i vidaste mening. Inom bildsemiotiken brukar man tala om bilden som ikon, index eller symbol: Ikon: ett tecken som liknar det som det föreställer, exempelvis ett fotografi av en katt. Index: ett tecken som har en direkt fysisk eller faktisk koppling till det som det visar, exempelvis fotspår i snön. Symbol: ett tecken vars betydelse har etablerats genom kulturell överenskommelse, exempelvis en stoppskylt. I galleriet visas, utan inbördes rangordning, ett urval av bilder av naturens former och människans formspråk – bilder som mer eller mindre latent har kommit att finnas närvarande i Siverts egen konst. Besök Siverts pågående undersökning i hans ”Akvareller”. Man skulle kunna säga att Sivert sökte i formernas alkemi. Formernas alkemi Alkemi (av arabiskans al-kīmiyā, الكيمياء) betecknar en äldre kunskapstradition och ett förstadium till den moderna kemin. Historiskt förknippas alkemin med sökandet efter materiens förvandling – inte minst drömmen om transmutation, där olika ämnen skulle kunna omvandlas till något annat och mer fullkomligt. Själva ordets etymologi är omdiskuterad och har förknippats med såväl arabiskans al-kīmiyā som äldre grekiska och egyptiska begrepp. I en vidare, symbolisk mening kan alkemi förstås som en process av förvandling: att smälta samman, förena och återfinna något ursprungligt. Kanske är det just där Siverts sökande i formernas dolda språk han befann sig. I mötet mellan naturens former, människans avbildningar och vår egen blick – uppstår något nytt. Formen blir inte längre enbart det vi ser, utan också något vi känner igen, tolkar och laddar med betydelse. Det är i detta mellanrum – mellan det synliga och det dolda, mellan natur och kultur, mellan erfarenhet och föreställning – som bildens och formens alkemi kan uppstå." /JÖ
Sivert på Konsthögskolan
okänd
Sivert med modelstudie
okänd
I atelje inför utställning
okänd
Sivert med skiss till skulpturen Löoare
okänd
Löpare i brons
Jan Öqvist
Sivert med modellstudie
Lazlo Bogardy
Sivert och Marianne
okänd
Marianne och Sivert på Grev Magnigatan
Magnus Lindblom
Nascalinjer – geglyfer, Nascaöknen, Peru
ur Siverts bildarkiv
Spår av elektriskt laddade atompartiklar i bubbelkammare
ur Siverts bildarkiv
"Granatäpplets färg", Paradjanov
ur Jan Öqvist bildarkiv
Himmelsglob, Vatican Museums, Rom
ur Siverts bildarkiv
Bocca della Verità (Sanningens mun), Rom
ur Siverts bildarkiv
Tidpunkt Hiroshimabomben
ur Siverts bildarkiv
Månmodell i gips från 1898 på Field Museum
ur Jan Öqvist bildarkiv
Sivert hälsar vid nyinvigningen av gångbron till Ulriksdal
Jan Öqvist
Klot på tegelstensfundamen vit T-bane stationen Universitetet, Stockholm
Jan Öqvist
Ur filmen 8.1/2 av Fellini
ur Jan Öqvist bildarkiv
Vattenyta – ytspänning
ur Jan Öqvist bildarkiv
Saline Valley, Kalifornien, USA, 1912
ur Siverts bildarkiv
Ticino, Schweiz, 1963
Marianne Lindblom
Karyatiderna på Erechteion-templet Akropolis, Aten
ur Siverts bildarkiv
Il Gobbo di Rialto 1541 (Rialtos puckelrygg) Venedig
ur Siverts bildarkiv
Le Rocher Garrec Ar Men Ei, Finistere, Frankrike
ur Jan Öqvists vykortssamling
Stensättning – en dolmen, crom är keltisk för böjd, ech stenhäll, Devon England
ur Jan Öqvists vykortssamling
Gravsättning – en gallisk döse, Dolmen
ur Jan Öqvists vykortssamling
Le Tombeau dÁlmanzor, Piriac, Frankrike
ur Jan Öqvists vykortssamling
Djävulens kula, La Forét de Fontainbleau
ur Jan Öqvists vykortssamling
Le menhir, Penmarch, Frankrike
ur Jan Öqvists vykortssamling
Barberine am Pfaffenstein, Sächs, Schweiz
ur Jan Öqvists vykortssamling
Die Jungfrau, bakom glacierflödet i Lütschine
ur Jan Öqvists vykortssamling
Uluhru
Ryoan-ji zenbuddistisk stenträdgår med 15 stenar representerarnde öar i sanden, 1450
ur Jan Öqvists vykortssamling
Bergsskreva från klippön Blå Jungfrun, Kalmarsund
ur Jan Öqvists vykortssamling
Turister får hjälp att klättra på Keopspyramiden
ur Jan Öqvists vykortssamling
Alptoppstitt
ur Jan Öqvists vykortssamling
En vilade vulkantopp, Les Ruines du Temples de Mercure
ur Jan Öqvists vykortssamling
Romersk amfiteater, Kartago, Tunisien
ur Jan Öqvists vykortssamling
Kurort Alexisbad, Harz, Tyskland (järnrikt vatten)
ur Jan Öqvists vykortssamling
Dygdens stig, i Enköping men den finns även i Norrtälje
ur Jan Öqvists vykortssamling
Japanskt rum med risväggavdelning för av intryck
Jan Öqvist
Bergtagen
ur Jan Öqvists vykortssamling
Utmaning
ur Jan Öqvists vykortssamling
Korset efter egen förmåga
ur Jan Öqvists vykortssamling
Skogen – Avons klippor, Fontainbleau, Frankrike
ur Jan Öqvists vykortssamling
Timmerbröte, Nässeforsen, Långsele, Ångermmanland, borta idag pgr. av vattenreglering till kraftverk
ur Jan Öqvists vykortssamling
Kampanilen på San Maro platsen i Venedig kollapsade
ur Jan Öqvists vykortssamling
Stenobelisk med Parismeridianen longitud till Greenwich, 1667
ur Jan Öqvists vykortssamling
Bönerum, kapell för pilgrimmer till den heliga grottan, Sainte-Baumes, 1500-talet
ur Jan Öqvists vykortssamling
Fyren Pater Noster i rödmålad järn, Hammenskär 1668, Bohuslän
ur Jan Öqvists vykortssamling
Flyttblock i nyplanterad skog, plats okänd
ur Jan Öqvists vykortssamling
Danmarks största sten, ett flyttblock från istiden, ca- 1300 ton, 13 m läng, 10 m bred, 6,5 m hög, Fyn, Danmark
ur Jan Öqvists vykortssamling
Sten på ett oförklarligt fält av stora stenar i granit som framkallat många sägner och tolkningar
ur Jan Öqvists vykortssamling
Stenen med de nio stegen vars syfte är okänt, på toppen av Puy Maria, Pontarion, Frankrike
ur Jan Öqvists vykortssamling
Ett legendomsusat klippblock som ska ha ett fotavtryck av Karl den Stores Vosges
ur Jan Öqvists vykortssamling
Timmerflottning på Volga, Ryssland
ur Jan Öqvists vykortssamling
Postkontor, 1905, USA
ur Jan Öqvists vykortssamling
Sakkara-pyramiden i sex avsatser, 60 m, världens då åldsta byggnadm 2000 f.Kr. i uthuggen sten, Egypten
ur Jan Öqvists vykortssamling
Initialt skede
ur Jan Öqvists vykortssamling
Granater, I:a Världskriget, Verdun
ur Jan Öqvists vykortssamling
Hägring
ur Jan Öqvists vykortssamling
Själens uppstigning från det materiella till det gudomliga
Ramon Llulls verk Liber de ascensu et descensu intellectus från 1512
Fönsterfasad, Södermalm
Jan Öqvist
Murparti med inmurat klistermärke, Riddarholmen, Stockholm
Jan Öqvist
"Amor och Psyke", Johan Tobias Sergel Skulpturhallen, Nationalmuseum
Jan Öqvist
"Pesten knackar på"i Rom, Delaunay, 1869
ur Jan Öqvists bildarkiv
Vattenavrinning från kyrka, Freiburg
ur Jan Öqvists bildarkiv
"Oh Marina, Marina, Marina", 1999
Maurizio Cattelan
Dr. Strangelove, Stanley Kubrick
ur Jan Öqvists bildarkiv
Cleas Oldenburg, london, 1966
ur Jan Öqvists bildarkiv
Engelskt luftskepp R33, inför start, 1919, Barlow, Yorkshire
R. Humphrey, Topical Press Agency
ur 2001, HAL, film av Stanley Kubrick
ur Jan Öqvists bildarkiv
Fontän Katolska kyrkan, Kungsträdgården
Jan Öqvist
Trafikkarusell, "Jacksonville Turbine", från luften
ur Jan Öqvists bildarkiv
Grav, Qasr al-Farid, Hegra, Saudiarabien
ur Siverts bildarkiv
"Tied rocks", Shizu Okino
ur Jan Öqvists bildarkiv
"Things we love" , Suzanna Scott
ur Jan Öqvists bildarkiv
Utsiktspunkt, slutstation på Niesenbahn, 2367 m.ö.h. Bern, Schweiz
ur Jan Öqvists vykortssamling
Ramses II:s peristylgård i det forntida Luxortemplet i Luxor, Egypten
ur Jan Öqvists vykortssamling
Gustav III:s antikmuseum, Kungl. Slottet, Stockholm
ur Jan Öqvists bildarkiv
Fönster Grev Magnigatan
Jan Öqvist
Pausbild med Siverts urnor, Kungsträdgården
ur Jan Öqvists bildarkiv
"The Trees" Joseph Podlesnik, Phoenix, Arizona
ur Jan Öqvists bildarkiv
ur "De Rerum Natura (Om universums natur", Titus Lucretius Carus, 99 f.Kr–55 f.Kr
Jan Öqvist
Staty av Antonius, vän till kejsar Hadrianus, funnen i Delphi, Grekland
ur Siverts bildarkiv
Låsning till Tutankamons kammare
ur Siverts bildarkiv
Collage av JÖ
ur Jan Öqvists bildarkiv
"L'atmosphère: météorologie populaire", Flammarion 1888
ur Jan Öqvists bildarkiv
Utsikt från Konstnärernas Hus
Jan Öqvist
"Pryd Venus uppståndelse från havet dold", Raphael - Peale, 1822
ur Jan Öqvists bildarkiv
i geometriska tvärsnitt
ur Jan Öqvists bildarkiv
Wabi sabi, synlig lagning av sprucken kruka
ur Jan Öqvists bildarkiv
Sisofys börda
ur Jan Öqvists bildarkiv
Minnessten över "mördade" mikrorganismer för forskningen Manshuin, Kyoto
ur Jan Öqvists bildarkiv
Lingam symboliserar den hinduiska guden Shiva
ur Siverts bildarkiv
Tvetydigt dokument, av Ania Wawrzkowicz
ur Siverts bildarkiv
Tvetydigt dokument, av Ania Wawrzkowicz
ur Siverts bildarkiv
Segregering Vuzumuzi, Sydafrika
ur Siverts bildarkiv
En geometrisk trädgård, Herning, Danmark
C. Th. Sørensen
Kreativt tänkande?!
ur Siverts bildarkiv
Il Duce, Italien, R.A. XI" för det elfte året av det fascistiska styrelsen i Italien
Renato Bertelli
"The Weaker Sex" alt. "The Hero... Discovered in the Act of Carrying on Two Conversations at a Time", 1903
Charles Dana Gibson
Årsringar på ett RedWood Tree
ur Siverts bildarkiv
Ikaros fall, Faeton (Phaeton) från 1588 ur sviten De fyra vanärade
Hendrick Goltzius
Kungl. Konstakademien inför 2012
Magnus Lindblom
Sivert gjuts
Heinz Müllner
Sivert gjuts
Heinz Müllner
Sivert gjuts
Heinz Müllner
Siverts gjutform
Heinz Müllner
Konnässörer och konstnärer utanför Wedholms Fisk, Nybrogatan 17. Från vänster bak: Sivert Lindblom, Ulrik Samuelson, Erik Dietman. I förgrunden: Lena Granath, Bengt Wedholm, Olle Granath, Lars Englund och William Aronowitsch.
Foto: Curt Sjödell, Linköping





































